Jag har så lätt för att lägga skulden på mig själv, tro att det är jag som har gjort fel, vilket oftast är väldigt jobbigt. Dels har det med min mamma att göra då hon har alltid försökt få mig att känna skuld när hon inte får som hon vill. Men det jag syftar på med rubriken är att när det tog slut med mitt ex för över 1½ år sen så gjorde jag valet att ta på mig skulden för att det inte funkade, han sa att jag inte ansträngde mig tillräckligt (fast jag anser att man är två om saken) och jag sa inte ifrån för det som var viktigaste då var att han inte skulle bli bitter och att han skulle kunna släppa mig och gå vidare med sitt liv. Ja det funkade ju, har inte pratat med honom sen dess, men han har ju tjej och dom har varit ihop i mer än ett år. Så jag gjorde väl något rätt med det valet, men det känns som att jag får äta upp det nu. Jag försöker tänka på vad som hände under året därefter för det måste vara mer som byggde på detta med att det är mitt fel. Jag dejtade en kille, men det funkade inte, och det var väl "mitt fel". Det är kanske så att jag tar för mycket ansvar för det som är fel, fast jag inte borde det, men hur slutar man med det? Ibland är det ju uppenbart att det inte är mitt fel, eller att det är två som har felat, och då tror jag inte att jag tar på mig lika mycket. 

Äsch mycket att fundera på, mycket jag gör som jag inte förstår själv och som jag själv vill ändra på, men verkar ha svårt att ändra på. Så på måndag ska jag ringa ett samtal och ta tag i mitt liv. Wish me luck!